jump to navigation

C W Böttiger – litteraturhistoriker, poet och professor maj 27, 2009

Posted by matskjellstrom in Allmänt, Historia & Genealogi, Kultur, Litteratur.
Tags: , , , , , , , , , , , , , ,
2 comments

Jag är en äkta genealogist, därför kommer jag att publicera artiklar om släktingar och ingifta släktingar på min blog som en hyllning till dom som nu inte finns kvar hos oss i nuet.

Först ut blir Carl Wilhelm Böttiger vars släkt inkom från tyskland och en av dess medlemmar gifte sig med en Olof Eneroth som levde på 1700 talet – som ingår i mitt släktträd.

Carl Wilhelm BöttigerLars Fredric Carl Wilhelm Böttiger, född 15 maj 1807, död 22 december 1878, var en svensk litteraturhistoriker, poet och professor i estetik i Uppsala. Han var ledamot av Svenska Akademien 1847 – 1878, på stol 8. Böttiger var gift med Disa Tegnér och därmed svärson till Esaias Tegnér.
Karl Warburg skriver i Svensk litteraturhistoria i sammandrag (1904) att Böttiger är att räkna som en av nyromantikens epigoner. Hans grav återfinns på Uppsala gamla kyrkogård.

Verk i urval
Dantes lif och verk (1865)
Dantes Commedia Divina (1875)

Dikter och psalmer 
Fram en suck sig smyger psalmsång nr 389 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.
Hjältar, som bedjen
O hur härligt majsol ler
Ur stormarna ser jag en avlägsen hamn översatte C. M. Youngquists engelska text till sång nr 313 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.

Till HILMA
med mina samlade dikter.

Som vissna blomster mellan vita blad,
Jag här lagt in allt vad jag fordom qvad.

Allt vad jag fordom var och mer ej är
Det
ligger pressat mellan bladen här.

Och eljest äga de ej mycken vigt,
De innehålla blott mitt hjärtas bikt.

Men vill du höra den, så i dem läs,
När över sångarn växer tuvans gräs.

Han gör då ingen människa mer för när,
Förutom läsarn, som han gör besvär.

Så ber jag, Hilma, dig: till godo håll
Ett gammalt hjärtas ungdomsprotokoll!

Släkten Böttiger:

Magdalena Catharina Böttigers [gift med Olof Eneroth] fader & moder: Daniel Wilhelm Böttiger, född 1700 i Preussen, död 1777. Apotekare i Uppsala. Svenska släkt-kalendern 2:113: ”Släkten härstammar från Sachsen. En dess medlem var den inom keramikens historia ryktbare Johan Friedrich Böttiger, uppfinnaren av Sachsiska porslinet. Dennes brorson Daniel Wilhelm, f.1700 i Preussen, inflyttade till Sverige och blev 1739 akadamieapotekare i Upsala, +1786; g. 1743 m. Magdalena Catharina Lothigius, f.1720, +1786. Släkten fortlever genom deras son Carl Fredric, f.1752, +1819, bland vars barn märkes skalden Carl Wilhelm Böttiger, f.1807, +1878, professor i Upsala och En av de Aderton i Svenska akademien.” (Källa: Svenska släkt kalendern) Se även Nordisk familjebok och Nationalencyklopedien, där det nämns att Carl Wilhelm Böttiger efterträdde sin svärfar Tegnér i Svenska Akademin. Farbrodern Johann Friedrich Böttiger nämns i många både svenska och tyska uppslagsverk. Han var först alkemist (guldmakare), flydde sedan från Preussen till Sachsen och sattes av August den starke att i Dresden lösa gåtan med hur man gör porslin. [ http://sv.wikipedia.org/wiki/August_den_starke ]
 Han lyckades göra rött porslin 1708 och slutligen vitt porslin 1713. Detta blev grunden till den tyska porslinsindustrin. (Levde 1685-1719, blev tidigt faderlös, understöddes i sina studier av moderns nye man.
Moderns anor: Nils Persson Lothigius, född 1628 c:a, död 1666 i Norrköping. Licentkontrollö. Son: Henric Lothigius, född 1660 i Norrköping, död 1720-02-18. Borgmästare i Visby. Skrivs ibland Hindrich. Son: Hans Lothigius, född 1693-02-26, död 1741-03-05. Borgmästarei Visby. Ldskr. på Gotland. Riksdagsman 1723 o 1731. Källa: Om släkten Lothigius i Sv. ättartal (13) 1905. Barn: Magdalena Catharina Lothigius, född 1722-07-29, Anna Charlotta Lothigius, född 1723. Johan Henric Lothigius, född 1724. Clara Aurora Lothigius, född 1725. Var amma 1746 åt Gustav III, sedan åldtfru på Stockholms slott. Carl Fredrik Lothigius, född 1726.

Annonser