jump to navigation

C W Böttiger – litteraturhistoriker, poet och professor maj 27, 2009

Posted by matskjellstrom in Allmänt, Historia & Genealogi, Kultur, Litteratur.
Tags: , , , , , , , , , , , , , ,
2 comments

Jag är en äkta genealogist, därför kommer jag att publicera artiklar om släktingar och ingifta släktingar på min blog som en hyllning till dom som nu inte finns kvar hos oss i nuet.

Först ut blir Carl Wilhelm Böttiger vars släkt inkom från tyskland och en av dess medlemmar gifte sig med en Olof Eneroth som levde på 1700 talet – som ingår i mitt släktträd.

Carl Wilhelm BöttigerLars Fredric Carl Wilhelm Böttiger, född 15 maj 1807, död 22 december 1878, var en svensk litteraturhistoriker, poet och professor i estetik i Uppsala. Han var ledamot av Svenska Akademien 1847 – 1878, på stol 8. Böttiger var gift med Disa Tegnér och därmed svärson till Esaias Tegnér.
Karl Warburg skriver i Svensk litteraturhistoria i sammandrag (1904) att Böttiger är att räkna som en av nyromantikens epigoner. Hans grav återfinns på Uppsala gamla kyrkogård.

Verk i urval
Dantes lif och verk (1865)
Dantes Commedia Divina (1875)

Dikter och psalmer 
Fram en suck sig smyger psalmsång nr 389 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.
Hjältar, som bedjen
O hur härligt majsol ler
Ur stormarna ser jag en avlägsen hamn översatte C. M. Youngquists engelska text till sång nr 313 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.

Till HILMA
med mina samlade dikter.

Som vissna blomster mellan vita blad,
Jag här lagt in allt vad jag fordom qvad.

Allt vad jag fordom var och mer ej är
Det
ligger pressat mellan bladen här.

Och eljest äga de ej mycken vigt,
De innehålla blott mitt hjärtas bikt.

Men vill du höra den, så i dem läs,
När över sångarn växer tuvans gräs.

Han gör då ingen människa mer för när,
Förutom läsarn, som han gör besvär.

Så ber jag, Hilma, dig: till godo håll
Ett gammalt hjärtas ungdomsprotokoll!

Släkten Böttiger:

Magdalena Catharina Böttigers [gift med Olof Eneroth] fader & moder: Daniel Wilhelm Böttiger, född 1700 i Preussen, död 1777. Apotekare i Uppsala. Svenska släkt-kalendern 2:113: ”Släkten härstammar från Sachsen. En dess medlem var den inom keramikens historia ryktbare Johan Friedrich Böttiger, uppfinnaren av Sachsiska porslinet. Dennes brorson Daniel Wilhelm, f.1700 i Preussen, inflyttade till Sverige och blev 1739 akadamieapotekare i Upsala, +1786; g. 1743 m. Magdalena Catharina Lothigius, f.1720, +1786. Släkten fortlever genom deras son Carl Fredric, f.1752, +1819, bland vars barn märkes skalden Carl Wilhelm Böttiger, f.1807, +1878, professor i Upsala och En av de Aderton i Svenska akademien.” (Källa: Svenska släkt kalendern) Se även Nordisk familjebok och Nationalencyklopedien, där det nämns att Carl Wilhelm Böttiger efterträdde sin svärfar Tegnér i Svenska Akademin. Farbrodern Johann Friedrich Böttiger nämns i många både svenska och tyska uppslagsverk. Han var först alkemist (guldmakare), flydde sedan från Preussen till Sachsen och sattes av August den starke att i Dresden lösa gåtan med hur man gör porslin. [ http://sv.wikipedia.org/wiki/August_den_starke ]
 Han lyckades göra rött porslin 1708 och slutligen vitt porslin 1713. Detta blev grunden till den tyska porslinsindustrin. (Levde 1685-1719, blev tidigt faderlös, understöddes i sina studier av moderns nye man.
Moderns anor: Nils Persson Lothigius, född 1628 c:a, död 1666 i Norrköping. Licentkontrollö. Son: Henric Lothigius, född 1660 i Norrköping, död 1720-02-18. Borgmästare i Visby. Skrivs ibland Hindrich. Son: Hans Lothigius, född 1693-02-26, död 1741-03-05. Borgmästarei Visby. Ldskr. på Gotland. Riksdagsman 1723 o 1731. Källa: Om släkten Lothigius i Sv. ättartal (13) 1905. Barn: Magdalena Catharina Lothigius, född 1722-07-29, Anna Charlotta Lothigius, född 1723. Johan Henric Lothigius, född 1724. Clara Aurora Lothigius, född 1725. Var amma 1746 åt Gustav III, sedan åldtfru på Stockholms slott. Carl Fredrik Lothigius, född 1726.

Invandrare? Inflygare! maj 22, 2009

Posted by matskjellstrom in Allmänt, Kultur, Litteratur.
Tags: , , , , , , , , ,
1 comment so far
Det skrivs en hel del om invandrare men ordet invandrare verkar vara myntat av någon enfaldig. Hur många invandrare ‘vandrar’ när dom ska flytta till svea rike [sverige]? Borde det inte hetta inflygare? Eftersom dom flesta flyger jet-flygplan med hög komfort och alla sorters bekvämligheter som kan uppbringas som ska flytta till sverige [ett land med mycket skog].

Exempel:

Hur många från den arabiska världsdelen vandrar till sverige?
Hur många sydamerikaner vandrar (går) till sverige?  Osv…
Vet ej, men inte är det många…

Att diskutera invandrare som grupp tänker jag inte göra, troligtvis inte politiskt korrekt att blogga om denna grupp människor som ändå är vanliga människor.

Man kan fundera över mycket men detta ord är förbryllande för min lilla själ, jag funderar men jag förstår ej. Denna artikel blir svår att kategorisera. Kanske under; värdelösa ord? Ni som jobbar med Svenska Akademiens ordlista vad tänker ni på när ni myntar ord som detta? http://www.saol.se/
Det finns många liknande ord som detta exempel – dom får jag behandla i framtiden annars så blir min blog något tråkig.

Mats Kjellström

Jag är bara en enkel ‘arbetare’ – men jag förstår mig inte på den elitiska och akademiska världens ord!

E-boken – den digitala boken maj 20, 2009

Posted by matskjellstrom in Allmänt, Kultur, Litteratur.
Tags: , , , , , , , , ,
1 comment so far

Ebooks, på svenska heter det E-bok. Denna typ av bok har faktiskt funnits ganska länge i den digitala världen, nästan lika länge som internet har existerat.

Den bok som dom flesta känner till är den tryckta pappersboken, en uppfinning av Herr Gutenberg. Troligtvis kommer boken hänga med långt in i framtiden då den har sina fördelar. Dessutom är dom bra som prydnad i bokhyllan.

Men nu har en ny sorts bok börjat göra entre bland vana internet surfare; e-boken.
E-boken kan man köpa och ladda ner från nätet via en hemsida. Det lär också gå att ladda ner e-böcker via mobil telefoner. Den vanliga sorténs ebok man hittar på nätet är oftast producerad av programmet Adobe Acrobat. Läsaren kallas Acrobat Reader och kan laddas ner gratis från nätet till en PC eller en MAC dator.

Dom e-böcker jag har i min ägo är främst på engelska, mestadels nischade faktaböcker.  Svenskar har inte ännu lärts sig fördelarna med detta nya fenomen.
Många fördelar med en e-bok. Billig spridning, flera tekniska fördelar; zomma in eller ut på dokumenten, skriva ut dom på papper, man kan även infoga videos i e-böcker osv. Även udda böcker kan nu spridas sig via mindre nätverk vilket gör det möjligt att för enskilda att sprida sina verk. En smart grej är att man kan ha ett lösenord på en e-bok för att kunna läsa den. Antingen kan man ha en generell eller ett personligt lösenord vilket förhindrar obehöriga att läsa den.

På senare år har det uppfunnits flera olika typer av läs-skärmar som man kan ladda in e-böcker i. Små platta skärmar som man kan bära med och sedan läsa sina nedladdade e-böcker på. Tyvärr finns det ingen gängse standard för dessa e-boks skärmar (eReaders), men det kommer väl snart får vi hoppas.

Vi får se hur dom svenska bokförlagen ställer sig inför denna nyhet, den digitala e-boken. Dom bör vara visionära angående den tekniska utvecklingen.

Hur det än slutar med e-boks historien så lär den gamla hederliga boken finnas kvar långt in i framtiden – tror jag. Jag ser den nya fiffiga e-boken som ett bra komplement/alternativ till den tryckta boken.

Båda behövs och båda är bra som uppfinningar.

Mats Kjellström

Prova en e-bok:
http://www.elib.se
http://www.bokus.com/se/ (längst ner på sidan finns e-böcker)
http://www.ebooks.com/ (english)
Det finns massor av liknande shoppar, dessa är bara några kända exempel.

Hov Bloggen – upplysande om vår monarki maj 19, 2009

Posted by matskjellstrom in Allmänt, Historia & Genealogi, Kultur, Litteratur.
Tags: , , , , , , , , , , , , , ,
add a comment

Följ vårt Kungahus på TV4 webb
http://www.tv4.se/1.885489/hovbloggen

Jag är en stor älskare av historia, följer man kunga husens historia runt vår värld från tidernas kända begynnelse till nuet så häpnar man över allt dom åstadkommit, från skapelsen av heliga skrifter till enorma byggprojekt. Dom har varit grundare av vår finare kultur. Skatterna som kungarna uppfann måste vara något alla bidragstagare uppskattar. Under dom stora faro-kungarnas epok i egypten så var den federala skatten omkring 20 %, idag är det en helt annan situation i den moderna världen.

Kungahusens förkärlek för att bevara fornlämningar, dokument och böcker och gamla ting är något jag verkligen uppskattar, tänk om vi inte haft våra välfyllda museum, bibliotek osv, då hade jag varit betydligt ”fattigare” som enskild person. Något jag vill tacka kungarna för är deras införande av mantalsskrivning i det gamla bondesamhället, tack vare alla gamla kyrkböcker så kan jag släktforska, tack Gustav Vasa! Man kan skriva mycket om vad kungar har gjort – men många tror att dom bara har varit krigsherrar men läser man på ser man omgående miljoner händelser som dom har varit delaktiga i under historiens gång.
Många kungar var dessutom mycket goda skriftställare särkilt dom judiska, franska, engelska och skotska, det finns enorma mängder brev och dokument att läsa i dom enorma kungliga arkiven – biblioteken.

Att skriva om kungligheter utan att störa vissa grupper är svårt, men för mig representerar dom det goda i samhället även om några har helt avvikande åsikter om detta  och oftast är det dom som inte gör något som har bittra tankar om kungars väsen. För var det ordning och reda, man såg upp till och lydde den kungliga staten. NU är det nästan anarki på våra gator – tack vare den svaga politiken. Det finns som sagt mycket [kul] att berätta, men nu är ändå detta inlägg slut, tyvärr.

Mats Kjellström 

En starkare monarki – ett starkare land